Intervju med Rojavas internationalistiska kommun, december 2017

(English below)

En grupp aktivister från andra delar av världen, internationalister kallade, håller i skrivande stund på att bygga en akademi i Rojava för att andra utomstående, som också vill ta del av och verka inom samhällssystemet på plats, lättare ska kunna lära sig kurmanji, komma in i den kurdiska frihetsrörelsens sätt att vara och ingående förstå dess ideologi och historiska analys. Nedan följer vår nyligen genomförda intervju med de här hårt arbetande och inspirerande kamraterna.

Vilken typ av arbete har ni utfört hittills?

Innan kommunen bildades var internationalisterna i Rojava olika människor från olika länder som utförde olika typer av civilt arbete i Rojava. Efter en kollektiv reflektion och debattprocess beslutade vi oss för att utföra våra arbeten på ett mer organiserat sätt. Före oss hade andra projekt med internationalister pågått i Rojava, men det var svårt att få kontinuitet i det här arbetet. Med erfarenheterna från de här projekten i ryggen beslutade vi oss för att starta den internationalistiska kommunen som en organisatorisk ram för att ge ansikte åt den här revolutionens internationalistiska sida och för att, i framtiden, försöka verka för andra internationalisters deltagande.

Som kommun är vi involverade i byggnadsarbetet av den internationalistiska akademin, och vi organiserar ett trädodlingskooperativ för att hjälpa till med skogsåterplanteringen i Rojava. Vi arbetar också i samhällets olika strukturer, särskilt de som rör ungdomsrörelsen – därmed lärande oss vad den här revolutionen betyder för folket och för samhället.

Vilken typ av utbildning ger ni och hur lång är den?

Utbildandet är en konstant verklighet i Rojava. Det finns en lång rad självstyrda akademier som ständigt är i användning. När en grupp slutar kliver nästa in. Det finns utbildningskurser som varar några veckor och utbildningar som varar flera månader. Med den här upplysningsmiljön började den internationalistiska akademin få fast form och samla de internationalister som ville vara en del av den här processen.

Medan vi bygger akademin diskuterar vi hur den ska användas, och riktigt intressanta debatter äger rum. I dagsläget är den mest utbrett accepterade idén att organisera internationella delegationer med sådana personer, som kan stanna i åtminstone sex månader för att kunna få tre månaders utbildning och sedan låta internationalisterna välja var det är de vill arbeta i samhället. Kurserna kommer inkludera lektioner i kurmanji och ideologisk utbildning i demokratisk konfederalism – och även resor till olika städer och institutioner för att ta del av verkligheten i Federala demokratiska systemet norra Syrien. Det teoretiska arbetet kommer kombineras med praktiskt arbete i det ekologiska kooperativet som vi organiserar för skogsåterplanteringen i Rojava. Detta är bara en idé, som kan komma att ändras, men som vi lärt oss av tiden som vi varit i Rojava är den viktigaste utbildningen det kommunalistiska livet i sig självt: att lära sig att vara ömsesidigt beroende med folket och självständiga från staten.

Är det möjligt att komma när som helst eller är det bara vid vissa tidpunkter?

Att resa till Rojava är inte enkelt. I dagsläget gör de omgivande krafternas embargo och attacker vanlig tillgänglighet omöjlig. Internationalisterna som kommer till Rojava måste hitta sin egen väg in, men vi arbetar med att försöka lösa den här situationen. För oss återstår fortfarande mycket arbete med byggandet av akademin, men när vi är färdiga kommer vi att fokusera våra prioriteringar på den här frågan.

Här förändras situationen väldigt snabbt. I början av revolutionen i Rojava anlände många internationalister till Rojava från Bakur genom att korsa den syrisk-turkiska gränsen. Men efter bombattacken mot Kulturcentret Amara i Pirsus (en stad namnändrad av den turkiska staten till Suruç, nära staden Kobane) blev gränsen djupt militariserad. Numera finns det en taggtrådsförsedd mur övervakad 24 timmar om dygnet av turkiska soldater, som har order att skjuta allt som kommer i närheten av muren. Under de senaste åren har de flesta som kommit till Rojava gjort så via Bashur, korsande den syrisk-irakiska gränsen, men efter självständighetsomröstningen i Bashur genomförde den irakiska staten en militär offensiv för att ta tillbaka kontrollen över en del städer och situationen blev t.o.m. ännu svårare. Vi vet inte hur situationen kommer se ut när vi är färdiga med akademin, men vi planerar att göra ett utrop när vi tänker starta den första kursen för att organisera de olika personer som vill komma.

Söker ni endast efter personer med särskilda yrkeskunskaper eller är alla välkomna?

Alla internationalistiska personer, som vill lära sig om den här revolutionen och som vill försvara värderingarna och principerna i det demokratiska samhället som är under utveckling här, välkomnas till den internationalistiska kommunen.

Självfallet kan specialkunskaper vara av stor nytta, men alla kan bidra till den här revolutionen. Det finns särskilda behov som har högre prioritet än andra, men det mesta av arbetet som vi utför baseras inte på fackmässiga färdigheter som du kan lära dig vid västerländska universitet. Vi såg hur väldigt olika människor kom till Rojava, och vi kan säga att de som anpassar sig snabbare och bättre till behoven som vi har normalt sett är personer som redan har en militant bakgrund av att utföra aktivism och olika sorters politiskt arbete. Här fyller samhället sina egna behov utan inverkan från en central stat, och du kan få kunskapen som behövs från de personer som redan arbetar med det som behöver göras. Men du behöver vara en person med ett öppet sinne, redo att lära dig och ifrågasätta din egen personlighet och socialisering; konfrontera det kapitalistiska sätt att tänka som systemet infört i våra samhällen och att dekonstruera de patriarkala och orientalistiska mentaliteter som vi bär inom oss.

 

Vilket är ert kortsiktiga mål för kommunen?

Revolutionen i Rojava är den första under 2000-talet och den första revolutionen i historien som placerar fokus på kvinnors frigörelse. Vi vill använda den här möjligheten för att lära oss och för att växa; för att kunna utmana det kapitalistiska systemets hegemoni och det patriarkala förtrycket.

Kommunen arbetar i olika kommittéer och varje kommitté har sina egna mål och vägbeskrivningar för att nå dit, men som kommun planerar vi att förfärdiga akademin och starta trädodlingskooperativet så snart som möjligt. Det kortsiktiga målet är, kan vi säga, att sätta igång med akademins kurser, men det återstår väldigt mycket arbete innan dess att folk kan börja anlända regelbundet. I dagsläget, samtidigt som vi bygger akademin, organiserar vi trädodlingskooperativet, kopplar samman våra arbeten med ungdomsrörelsen, besöker olika institutioner knutna till Tev-Dem, gör hembesök hos familjer i olika städer, samlar information och instuderingsmaterial kring internationalism och andra ämnen samt ombesörjer vår hemsida, våra sociala medier och våra internationella relationer. Och vi har möjligheten att göra det tack vare hjälpen och stödet som vi får från den kurdiska rörelsen och samhället i norra Syrien.

Vilket är ert långsiktiga mål för kommunen?

Det långsiktiga målet är att bidra till en internationell revolution som möjliggör för mänskligheten att övervinna alla former av förtryck. Nationalstaternas och det kapitalistiska systemets hegemoni är i dag en verklighet som suger musten ur människornas och samhällenas livskraft och kreativitet. Det här systemet är fixerat på produktivitet och vinst, därigenom skapande en mentalitet som drar fokus till materiella värderingar och glömmer bort de etiska och politiska värderingar som låter oss bli ett samhälle. De centraliserade maktstrukturerna försöker klippa banden mellan människor och gör oss helt beroende av de mansdominerade nationalstaternas byråkratier och institutioner. Så står i motsats till demokratiska värderingar och social ekologi, och vi vill kämpa för att försvara världen som vi vill leva i.

Vårt mål är att bygga broar och knyta band med människor och rörelser som delar det här paradigmet och den här visionen; att organisera en internationell rörelse som besitter förmågan att ändra på den kapitalistiska glidningen som världen lider av. Vi tror att mänskligheten har förmågan att existera på ett bättre sätt; att leva harmoniskt oss själva emellan och tillsammans med andra levande varelser på den här planeten. För att så ska vara möjligt behöver vi lära oss hur vi ska leva och respektera alla former av liv, och vi behöver vara redo att slåss och försvara de här värderingarna. Vi kommer alltid att stå vid de förtrycktas sida mot förtryckaren, och därmed utveckla sådana självförsvarsmekanismer som sätter punkt för alla typer av förtryck.

Vilken typ av arbete förväntas efter utbildningen?

Efter utbildningen förväntar vi oss att folk bättre förstår varför det viktigt att försvara och utveckla den här revolutionen. Utbildningen kommer inte bara utgöras av de tre månaderna i akademin; utbildningen kommer bestå av all den erfarenhet som du kommer att få genom att arbeta på ett kollektivt och organiserat vis. Efter introduktionskursen kommer deltagarna att skickas iväg på olika uppdrag utifrån deras förmågor och behov. De kommer alltid stå i kontakt med den internationalistiska kommunen i händelse av att problem skulle uppstå eller att svårigheter skulle bli för mycket för någon att hantera.

 

 

På den punkten är det inte klart vad som kommer hända härnäst. Vi lär oss med varje steg som vi tar, och vi förväntar oss att lära oss mer och få ett bredare perspektiv av det som internationalister från runtom i världen kan föra med sig till kommunen. Alla som kommer hit kommer ha sin egen bakgrund och sina egna kontakter med andra personer, rörelser och samhällen, och vi förväntar oss att de kommer hitta det bästa sättet att anpassa de här kunskaperna och erfarenheterna till det organisatoriska ramverk som Rojavas internationalistiska kommun försöker utveckla.

 

 


 

 

Interview with the Internationalist Commune of Rojava, December 2017

What kind of work have you been doing so far?

Before the commune, the internationalists in Rojava were different people from different countries, doing different civil work in Rojava. After a collective reflection and debate process, we decided to continue with our works in a more organized way. Before us, other projects with internationalists had been working in Rojava, but it was difficult to give continuity to this work. With the experience of these past projects, we decided to start with the internationalist commune as an organizational frame, to mark the internationalist face of this revolution and, in the future, to try to facilitate the participation of other internationalists.

As a commune, we are involved in the building works of the internationalist academy, and we are organizing a tree cooperative to help to reforest Rojava. We are also working in different structures of the society, especially related with the youth movement, learning what this revolution means for the people and for the society.

What kind of education are you giving people, and how long is the education?

The education is a constant reality in Rojava, there are a lot of self-managed academies in constant use: when one group finish the next enter. There are education courses of a few weeks, and educations of several moths. With this enlightening environment, the project of the internationalist academy started to take form and to gather the internationals that wanted to take part in this process.

While building the academy, we are discussing how is going to be used, and really interesting debates are happening. Nowadays, the most accepted idea is to organize international delegations of people who can stay at least 6 months, for have 3 months education and then let the internationals choose where they want to go for work in the society. The curses will include kurmanci lessons and ideological education in Democratic Confederalism, and also trips to different cities and institutions for see the reality in the Northern Syria Federation. The theoretical works will be combined with practical works in the ecological cooperative of trees we are organizing, to help to reforest Rojava. This is just and idea that can change, but as we learned in the time we spent in Rojava, the most important education is the communal life itself: to learn to be interdependent with the people and independent from the state.

Is it possible to come at any time or is it just at certain dates?

Coming to Rojava is not easy. Nowadays, the embargo and the attacks of the surrounding forces make the access impossible. The internationals who came to Rojava need to find their own way, but we are working to try to solve this situation. We still have a lot of work on building the academy, but once we finish it we will focus our priorities on this point.

Here the situation is changing really fast. At the beginning of the Rojava Revolution, a lot of internationals came to Rojava from Bakur, crossing the Syria-Turkey border. But after the bomb attack to the Amara cultural center in Pirsus (city near Kobani, renamed as Suruç by the Turkish state), the border was deeply militarized. Now there is a wall with barbed wire watched 24 hours a day by Turkish soldiers, with orders to shoot everything that goes close to the wall. In the last years, most of the people who came to Rojava came it from Bashur, crossing the Syria-Iraq border. But after the referendum of independence in Bashur, the Iraqi state launched a military offensive to regain control of some cities, and the situation became even more difficult. We don’t know how the situation is going to be when we finish the academy, but we are planning to make a callout once we are about to start the first course to organize the different people who want to come.

Do you only search for people with special professions or is anyone welcome?

All the internationalist people who want to work in the civil society of Rojava, who want to learn about this revolution and who want to defend the values and principals of the democratic society that is being developed here, are welcomed in the internationalist commune.

Of course specific knowledge can be very useful, but everyone can contribute to this revolution. There are specific needs that have more priorities to others, but most of the works that we are doing are not based on professional skills that you can learn in western universities. We saw very different people coming to Rojava, and we can say that the ones who adapt faster and better to the needs that we have, are normally people who already have a militant background doing activism and different political works. Here the society is fulfilling its own needs without intervention of a central state, and you can take the knowledge that is required from the people who are already working on what needs to be done. But you need to be an open minded person, ready to learn and to challenge your own personality and socialization, facing the capitalist mindset the system implemented on our societies and to deconstruct the patriarchal and orientalist mentality we have inside.

What is your short time goal for the commune?

The Revolution in Rojava is the first revolution in the 21st century, and is the first revolution in history that puts the focus on women’s liberation. We want to use this opportunity to learn and grow, to be able challenge the hegemony of the capitalist system and the patriarchal oppression.

The commune is working in different committees and every committee has their own roadmap and goals, but as a commune we are planning to finish the academy and to start with the tree cooperative as soon as possible. The short time goal we can say is to start with the courses in the academy, but there is a lot of work that needs to be done before the people start to come with regularity. Right now, at the same time we are building the academy, we are organizing the tree cooperative, we are connecting our works with the youth movement, we are meeting different institutions related with Tev-Dem, we are visiting local families in different cities, we are gathering research and study material about internationalism and other topics, we are taking care of our website, social networks and international relations. And we are able to do it because of the help and support we are receiving from the Kurdish movement and the northern Syrian society.

What is your longtime goal for the commune?

The long time goal is to contribute to raise an international revolution that allows humanity to overcome all kind of oppression. The hegemony of the nation states and the capitalist system is, today, a reality that drains the vitality and the creativity of the people and the societies. This system is fixed to productivity and profits, creating a mentality that focuses the attention on material values, forgetting about the ethic and political values that allow us to become a society. The centralized power structures are trying to cut the bonds between the people, making us totally dependent on the bureaucracy and the institutions of the male-ruled nation states. This is contrary to democratic values and social ecology, and we want to struggle to defend the world we want to live in.

Our aim is to create bridges and connections with people and movements who share this paradigm and this vision, to organize an international movement able to change the capitalist drift that humanity is suffering from. We believe that humanity is able to have a better existence, living in harmony amongst ourselves and with other living beings together on this planet. For that we need to learn how to live and respect all kinds of life, and we need to be ready to fight to defend these values. We are going to stand always at the side of the oppressed against the oppressor, developing self-defense mechanisms that brings all kinds of oppression to an end.

What kind of work is expected after the education?

After the education, we expect that the people understand better why it is important to defend and to expand this revolution. The education is not going to be only the three months in the academy, education is going to be every experience you can have working in a collective and organized way. After the introduction course, the people will be sent to different tasks according to their capacities and their needs, having always connection with the Internationalist Commune in case some problems happen or some difficulties became too much for someone.

On that point, its not clear what’s next. We are learning with every step we are taking, and we expect to learn more and have a wider perspective with what internationalists from all around the world can bring to this commune. Every one who comes here will bring their own backgrounds and connections with other people, movements and societies, and we expect them to find the best way to put this knowledge and experience in the organizational frame the Internationalist Commune of Rojava is trying to develop.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *