Idag dömdes vår kamrat till villkorlig dom för ofredande och olaga hot. Åklagaren yrkade på fängelse i ett år och två månader. Domen blev fällande, men domstolen gjorde samtidigt en i grunden annorlunda bedömning av gärningarnas allvar. Detta väcker frågor om Säpos, medias och åklagarens hantering av fallet. Vi anser fortsatt att statens reaktion är oproportionerlig och att det är ett tecken på en mer auktoritär utveckling i Sverige. Enligt vår mening ryms aktionerna inom ramen för yttrandefriheten, och domen kommer därför att överklagas. Låt oss gå igenom vad som faktiskt har hänt.
Den 18 och 19 januari utfördes två aktioner utanför bistånds- och migrationsministerns respektive bostäder. Aktionerna utanför Forssells och Dousas hem var en protest mot att 295 miljoner kronor riskerade att skickas till Syriens HTS-styre, en al-Qaida-förgrening som fortfarande är terrorstämplad av både EU och FN. Johan Forssell fick en korg med vad som senare kom att kallas ”hitleräpplen” – en blinkning till hans sons aktivism i den nazistiska gruppen Aktivklubb. Utanför Benjamin Dousas hem placerades en docka som symboliserade de brutala avrättningar som al-Qaida och IS har genomfört i Syrien genom åren. Samtidigt som aktionerna ägde rum hade HTS-regimen börjat frita IS-fångar som suttit fängslade i Rojava.
Tidigare har den svenska högernationalistiska regeringen gett ”bistånd” till den somaliska regeringen i utbyte mot att Somalia skulle ta emot personer som skulle utvisas från Sverige. Pengar som i praktiken gått rakt ner i fickorna på personer med nära kopplingar till den somaliska regeringen, vilket innebär att de inte har kommit det somaliska samhället eller folket till del. Även i fallet Syrien var syftet med att erbjuda regimen pengar att genomdriva regeringens rassistiska migrationspolitik, som går ut på att utvisa varje utomeuropeisk person. Denna gång var den svenska regeringen dessutom tydliga i sin offentliga kommunikation med att bistånd ska kunna gå till HTS-regimens institutioner och myndigheter.
Det vi anser vara en nödvändig politisk protest för att påvisa det oerhört orimliga i regeringens politik resulterade i en nattlig husrannsakan, flera veckors häktning och åtal för olaga hot och grovt olaga hot. Medierna har på ett ytterst undermåligt och okritiskt sätt agerat megafon för både Säpo och regeringen. De har varken velat granska eller ifrågasätta den politik som regeringen för. Det framstår därför som närmast skrattretande att tala om att det finns en tredje statsmakt som ska fungera som en motvikt till den officiella statsmakten. Det vi har i dag, med vissa undantag, är i praktiken en statsmakt med högljudda megafoner.
Vi, tillsammans med vår dömda kamrat, hävdar bestämt att dessa aktioner inte har inneburit något hot och att protester av detta slag ryms inom yttrandefrihetens ramar. Den utveckling vi har sett de senaste åren, som har accelererat sedan Natoprocessens början, är ett snabbt krympande utrymme för alla som vill utöva sina demokratiska rättigheter. Politiker har blivit en egen klass som i snabb takt har tappat kontakten med verkligheten. Minsta lilla protest ska numera lagföras och åtalas i syfte att skrämma vanligt folk från att försöka påverka samhället. En mängd olika protester och aktioner har framställts som antidemokratiska – vare sig de riktas mot det pågående folkmordet i Palestina eller mot att vi aktivt förstör vår planet och förutsättningarna för liv på den. Denna utveckling gynnar enbart den lilla elit som i dag styr och obehindrat vill bedriva sin extrema politik, som ingen förutom de själva och deras närmaste krets tjänar på. Vi anser att detta är en farlig utveckling och hävdar att det är allas vår skyldighet att motverka den.
Om vi vill forsätta leva i en demokrati, där yttrandefrihet råder och inte förföljs är det dags att stå upp för detta. Vi måste prata klarspråk om politikernas brutala utvisningspolitik, vi måste granska deras biståndspolitik och vilka regimer de egentligen stöttar. Och vi måste använda oss av vår yttrandefrihet, på alla sätt. Det är det enda sättet vi kan försvara vår rätt att uttala oss. Idag är det vi, imorgon är det du.
